Folkminnen

Uppteckning nummer NM-MEU1778_5



Titel: Husbygge v: Tro och sed i samband med hus och husbygge.

Upptecknare: Hans Halfvarsson
Meddelare:    År: 1930

Socken/stad: Haverö  By/kvarter: Överturingen

Avskrift.
Svar på frågelista 17.
Husbygge v: Tro och sed i samband med hus och husbygge.

När huset var upptimrat, bjöd husets ägare timmermännen på "kroppskanna" ett kalas av mat och brännvin.

Bestämd plats för var och en i stugan, förekom endast för bädden, sängen. Husbonden hade företrädesrättigheter till plats och utrymme.

Grythängaren och spisstolpen kallades "vi".

Några vidskepliga handlingar då hus byggdes förekom inte.

Men husets tröskel "träskull" och dörrstock änvändes vissa gånger för vidskepliga göromål i forna tider, och ända fram mot 1900-talet. Om en person vrickade sin fot eller handled, så att det knarrade när han rörde leden så kallades det för att han fått "knarren" i leden. Vissa personer kunde bota knarren på följande sätt. Den person som hade den felande leden, lade på en tröskel - den stock som nedre delen av dörren vinnas emot, och man stiger över då man går in i rummet, heter "tröskulle"-. Den som skulle bota knarren högg då med en yxa tre gånger i tröskeln och sade för varje hugg: "Jag hugger, jag hugger, jag hugger". Då frågade den som hade knarren, "Vad hugger du?" Och fick till svar; "Jag hugger knarren ur len och i ven". Detta upprepades tre gånger, så att det blev 9 hugg. Och udda talen 3-7-5 och 9 hade vid utförande av vidskepliga handlingar stor betydelse.

Då kreaturen, som stått i ladugården hela vintern, skulle på våren släppas ut på bete i skogen första gången, så högg husbonden en tälgyxa i övre dörrstocken och en huggyxa i tröskeln, så att kreaturen fingo gå både över och under stål och därav kunde inte "jordbyggarne" under sommaren inte göra ont åt kreaturen.

(Övriga frågor äro besvarade med nej).


Nordiska Museet. 17. Frågelista.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU1778


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


KYRKA



FOLKETS HUS

Skopa

Stycke

Krycka